Göteborgsvarvet 2012

Sammanfattningsvis kan sägas att det inte riktigt blev som jag hade tänkt mig. Jag skulle springa under 1,40, det blev 1,47.25. Låg hyfsat till efter 14 km, lite efter måltid, men före tidigare pers. Nu blev det inget av det. Shit!

Annars var Göteborgsvarvet en fin upplevelse. Jag flexade ut redan på torsdag till lunch, allt för att ge mig själv de bästa förutsättningarna till Varvet. Kom fram till Göteborg lagom till middagstid. Göteborg mötte upp med öppen himmel. Oj vad det regnade! Typiskt västkustväder.

Mötte upp Lisa, kastade in väskorna i lägenheten och sen vidare till Varvetmässan. Hämtade nummerlapparna, pratade med Pasi Salonen, såg Musse och min träningshjälpreda Anders Szalkai. Det var skoj med så många löparkändisar där på plats. Stämningen var förväntasfull.

Fredagen bjöd på något bättre väder. Jag var ute och letade parkering. Tro mig, det är inte lätt i götet. Till slut, efter nästan en timme, så hittade jag en bra lösning. Tillfälligt. Tog mig ytterligare promenad hem, bytte om och gav mig till Slottsskogen för en inspirationsjogg med Marcus Torgeby. Det var ett lagom pass, 3-4 km plus några stegringslopp och lite teknikträning. Tack!

Vidare ner mot Avenyn, Nordstan osv. Gjorde stan helt enkelt, men ingen storshopping, trots bristen på utbud i viken. Tillbaka till bilen och hämtade upp Lisa för att sedan handla, laga middag och ta emot gäster. Middag med idel löpare. Laddade med pasta.

Lördagen bjöd på lätt regn och 7-8 plusgrader när jag vaknade. Gick en kortare promenad för att känna på temperaturen. Kollade prognosen ytterligare en gång för att sen bestämma mig för tävlingskläder. Frukost, gröt som vanligt. Inga överraskningar på tävlingsdagen. Upp till start, kolla läget, värma upp, allt enligt plan och allt kändes bra. Kanske för bra.

Starten gick 13.59, fortfarande något mulet och inte så varmt, men med en prognos som visade på bättre väder under loppets gång. Så blev också fallet. Starten gick och det var trångt i leden. Tog det lugnt, inte stressa i starten, följde strömmen. Något långsammare än plan, men helt okej ändå. Upp för Säldammsbacken, lätt lätt. Upp för Älvsborgsbron, lätt lätt, men fortfarande tätt, tätt i leden. Ner för bron kunde jag tyvärr inte utnyttja utförsbacken, eftersom det var för trångt. Dock hade hastigheten ökat rejält. Över på nordsidan löpte jag på bra. Höll mig till planen, 4:44 min/km, till och med något snabbare. Kändes bra, klockade in 10 km en bra bit under 49 min. Långsammare än plan, men före pers och  med möjlighet till spurt.

Upp för Göta älvs bron blev det tungt. Leden glesades ut, så det borde ha varit bra för mig, men jag orkade inte riktigt. Tog mig upp och sen ner. Åh, en Energistation. Där bjöds det på sportdryck. Blev en kortare promenad samtidigt som jag drack. Dock hjälpte det inte så mycket. Kilometerskyltarna hade precis visat på ca 14-15 km och Avenyn stod på agendan. Uppför. Shit vad långt det var. Jag orkade inte. Tog helt slut. Försökte, men det gick inte. Väggen. Har aldrig hänt tidigare. Kändes inte som om jag sprang länge. Hejarropen blev att glesare, trots att människorna stod allt tätare. Jag försökte springa, men det blev ingen löpning. Jag försökte gå, men det hjälpte inte. Drack vid varje station och gick säkert 100 meter på varje kilometer som återstod. Där föll allt. Jag kom i mål. Trött. Besviken. Missnöjd. 2,10 min långsammare än i Stockholm i höstas och 7,25 min sämre än måltid, det är ca 20 sekunder långsammare per kilometer. Slarvigt, dåligt.

Analysen säger att jag har gjort mycket rätt, det ska jag ta med mig. Det jag troligtvis gjorde fel var att jag överskattade mitt tempo och min form. Jag har varit inriktad på att klara sub 1,40 och inte lyssnat på kroppen och vad den förväntas klara av. Nu försökte jag hålla mina 4:44. Hade jag istället siktat på 4:59, vilket motsvarar mitt personliga rekord, så hade jag kanske haft krafter kvar mot slutet. Vem vet? Nu blev facit väggen.

Trots ett misslyckat varv, så tar jag nya tag mot nästa år. I allt mörker så var det ändå trevligt. Mycket folk, ibland för mycket. Bra bana, om än jobbig mot slutet. Trevligt sällskap, både det nya och det gamla. Jag var trots allt snabbast av alla vi umgicks med under helgen, men trots allt var jag troligen mest missnöjd.

Göteborgsvarvet 2013, då blev det revanch! Då hoppar jag över väggen!