När jag i godan ro sitter och äter en falafelrulle på Acapulco i Västervik tillsammans med Greven, Per, André och Therese så dimper det ner ett sms. "Ska du med och springa om en timme?". Shit! Inte om en timme, då har jag knappt smält maten. "Om två timmar" svarar jag. Shit. Jag som drack igår. Hmm. Brukar inte bli så kort när jag springer med Hallgren.
Möttes upp. Sprang ut mot E22:an, följde den ett par kilometer. Förbi Hjortkullen. Ytterligare nån kilometer. Sen in i skogen. Följ orange. Tjustleden. Stenar. Lera. Rötter. Pölar. Grenar. Högt gräs. Kohagar. Klippor osv. Ett par kilometer. Ytterligare några kilometer. Grusväg, sen ännu fler kilometer på obanad terräng. Dyker upp på känd mark vid Marsbäcken. Fortsätter mot Maxi, men kände när jag kom ut på välkänd mark att jag slappnade av och därför tappade steget. Eller så var det för att jag sprungit långt. Eller för att jag drack igår. Eller för att det var tredje dagen i rad som jag sprang. Eller så var det något annat. Jag tappade hur som helst.
Ville helst bara kasta mig på marken när jag kom i mål. Det gjorde jag inte. Men 19,3 km blev det. Med tanke på terrängen så kändes det längre. Jag som skulle springa "lite längre", typ 14-15 km idag. Med tanke på det så var dagens prestation väldigt bra. Tack Hallgren för sällskap och guide.
Nu väntar duschen. Efterlängtat!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar