Just nu har jag så mycket att berätta att jag inte vet var jag ska börja eller vad jag egentligen får och kan berätta. Luften är fri, så det är väl bara att köra på?! Fast vissa saker kommer jag nog att hålla på tills allt är officiellt och spikat.
Jag kan ha haft den mest intensiva veckan någonsin. Jag har haft stora veckor tidigare, med många livsförändrande händelser, men jag tror ändå att den här veckan tar priset. För att inte nämna för många detaljer, så har det skett saker på ett personligt plan, på ett professionellt plan och på ett idrottsligt plan.
Vet faktiskt inte när jag bloggade sist? Förlåt, men datorn slås knappt på länge. Jag surfar enbart i mobilen och där är jag inte helt vän med bloggen. Jag ska bättra mig, snart. Jag har i alla fall fixat ett träningsschema. Det är fyllt av simning, löpning, spinning, styrketräning och andra pass på gymmet. Det varierar, men försöker få 2 vilodagar per vecka, oftast i samband med transport. De andra 5 dagarna ska försöka pricka in 6-8 träningspass, så det blir minst ett dubbelpass i veckan.
I onsdags hade jag besämt mig för morgonjogg. Kläderna var framlagda och allt var förberett, då kom en klass 1 varning och det snöade, blåste och levde mer jävul än en lönelördag. Jag stannade i sängen. I torsdags var det bättre förutsättningar, så jag började planera för morgonjogg då istället. Tyvärr hittade jag på någon ursäkt, så jag tog mig aldrig upp i tid. I går skulle jag morgonsimma istället, det är ju inte beroende av vädret, så det skulle gå att genomföra. Som tur var så hann jag kika på öppettiderna innan jag la mig och kunde då konstatera att de inte öppnar förrän kl 8.00 på fredagar. Shit! Då blir jag väldigt sen till jobbet. Jag skippade simningen. Har dock prickat av pass på eftermiddgarna istället. I onsdags ett tufft spinningpass på TR, i torsdags blev det för visso vila, för det var julfest på jobbet och igår sprang jag snöpulsintervaller tillsammans med en kollega på lunchen. 50x10 sek, 20 sek vila i 20-30 cm nysnö och strålande väder!
Jag vill så gärna berätta. Det är livsförändrande. Jag väntar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar